Hoppa till innehåll

Träff 3. Rummet, ljud, bild och belysning

Studiematerial (ca 30 min)

  • Titta på videon gemensamt (om ni inte redan gjort det som förberedelse).
  • Är det något som någon tycker är extra tankeväckande, viktigt, eller otydligt? Lyft det och diskutera i gruppen.

För den som föredrar att ta del av videomaterialet i textform så finns det nedan.

”- Hörs jag?”. Den i särklass vanligaste återkopplingen kring hybridmöten är olika typer av problem ”med tekniken” och en vidhängande frustration. Det är förståeligt – och något vi alla tyvärr känner igen alltför väl. Vi skulle vilja avdramatisera det en del och också presentera några principer för att minska sannolikheten att det inträffar. Problemet kommer inte att försvinna. Vi talar om tämligen avancerade funktioner som är under ständig utveckling, med en påtaglig bredd i användningsområden och användare. Det finns också yttre faktorer, såsom bandbredd och andras utrustning (och förmåga att använda den) som påverkar det möte som du kanske har anordnat. Det är helt enkelt en rad olika saker som måste fungera samtidigt för att mötet ska bli så bra som du vill och tänkt och det går inte att testa precis allt och alla i förväg, men det går förstås att minska riskerna på många sätt.

Om vi börjar med den egna platsen och tänker att den ska inredas för första gången. Det viktigaste är att skissa på vilka användningssituationerna är för platsen och centrala frågor är förstås hur många som är på samma plats och hur de fysiska förutsättningarna i rummet kan användas på bästa sätt så att alla hörs och syns så bra det går. När det gäller alla investeringar i teknik så finns det lösningar från riktigt billiga till svindyra. Det är inte bara din egen budget som avgör utan vilka situationer som platsen ska användas till. Gör först en noggrann genomgång och försök att beskriva situationerna så detaljerat som möjligt. Det finns alltid teknik som kan lösa dem – och det är inte säkert att den dyraste löser uppgiften bäst, utan sträva efter rätt teknik för rätt uppgift.

Ljuset

Det är lätt att underskatta värdet av en bra ljussättning. Försök att inte bara använda befintligt ljus i rummet utan tillför ljus som, framförallt, lyser upp ansiktet. För enpersons- lösningar så är en ringlight ofta en mycket bra lösning. Det är en uppställning som ni säkert har sett att många influencers använder sig av. Då monteras en mobiltelefon i mitten av ringen och ljussättningen kan också typiskt justeras i styrka och färg. Men det går förstås att sätta vilken kamera som helst i mitten.  Var däremot uppmärksam på att ljus som riktas rakt mot ansiktet inte är för starkt så att bilden blir utbränd och tappar detaljer, utan prova dig fram till rätt styrka och färg. Har du glasögon så kan ett direktljus också ge speglingar. Ni har säkert ibland sett små runda ringar i glasögonen hos exempelvis youtubers. Det går ibland att undvika genom att flytta ansiktet eller riktningen, men kan vara svårt att undvika helt. Då kan ett indirekt ljus vara att föredra eller flera ljuskällor.

Just ringlights är gjorda för att vara riktade rakt framifrån, men det finns också led-paneler att välja mellan. Det är en ljussatt yta på ett stativ där typiskt både styrka och färg också kan justeras. De kan exempelvis placeras på sidorna om kameran, så att ljuset istället faller in från höger eller vänster. Det kan ibland ge ett naturligare intryck och minskar risken för speglingar, men tar inte bort dem helt eftersom det fortfarande är direktljus. Prova gärna också att justera höjden på stativen tills ni får ett resultat ni är nöjda med. Har ni tillgång till flera olika ljuskällor kan ni också experimentera med indirekt ljus, det vill säga att ljuset reflekteras eller studsar på en yta, exempelvis en ljus vägg. Det kan låta konstigt, men det kan ofta ge ett behagligare intryck att rikta ljuskällan mot väggen eller taket och att det sedan studsar tillbaka på objektet. På det sättet försvinner i praktiken också risken att ljuset speglas i glasögon eller liknande. Prova er fram. Experimentera. I slutändan kommer ni i vilket fall få fram en bild som ser bättre ut än om ni inte hade tillfört ljus. 

Om ni väljer att blanda ljus från olika ljuskällor i lite mer avancerade uppställningar så är det värt att kolla vilken färgtemperatur (mäts i Kelvin (K)) lamporna har. Problemet kan ibland visa sig som att det flimrar kring lampan. De flesta ringlights och led-paneler har möjlighet att justera, men befintliga lampor i lokalen typiskt inte. Om det uppkommer så justera till samma färgtemperatur eller släck dem som stör. Om den kamera som används är lite mer avancerad går det också att justera i den änden. 

Det finns, som ni förstår, inte någon ände på hur mycket tid och pengar som kan läggas på ljus. En väl genomförd genomgång av de användningssituationer ni vill stödja ligger till grund för att fatta rätt beslut för pris- och komplexitetsnivå. En professionell ljussättning är oerhört omständlig och kostsam. Ni har säkert hört att det är mycket väntan på filminspelningar – och det är nästan alltid ljussättningen som tar all den tiden. 

Men det går att komma långt med ganska enkla medel (som ovan) och principerna som där beskrivits. Och om ni väljer att göra en större investering se då till att alla komponenterna har rätt specifikationer så att det går att justera för exempelvis färgtemperatur.

Ljudet

Ja, hörs ni egentligen?  Det är en av de vanligaste frågorna i samband med hybridmöten. Och det är inte så konstigt. Återkopplingen är inte densamma som med exempelvis bild eftersom du oftast själv ser om du sänder ut bild, men behöver fråga om du hörs. Ibland har du kanske använt system där du också hör dig själv (oftast med en liten fördröjning) och det är inte naturligt och det brukar istället vara oerhört svårt att prata om en också hör sig själv. Det enklaste sättet är förstås att se till att testa att du syns och hörs innan du går in i mötet – annars så brukar de andra mötesdeltagarna vara snabba att påpeka!

Ljudet i mötet har två uppenbara komponenter: mikrofon och högtalare. I film brukar en tala om att ”ljudet ska vara lika stort som bilden”, det vill säga att mikrofonen ska vara så nära bildkanten som möjligt. I en närbild kommer ljudet att vara nära och i en avståndsbild är det mera rumseko. Det är för att ljudet ska uppfattas som att det kommer från den plats där inspelningen sker. 

I hybridmöten är det inte lika viktigt. Det kan istället uppfattas som störande och svårt att höra om det finns för mycket rumseko. Vi är både mer vana vid och förväntar oss ett ganska torrt och nära ljud från deltagarna. Det är därför som mikrofonen allt som oftast är tämligen nära munnen, rakt framför dig eller i headset eller en ”mygga” fastsatt i kläderna i lite mer avancerade system. Alla dessa är så kallade riktade mikrofoner, att de tar upp ljud från en särskild riktning. Mikrofoner finns i alla kvalitetsnivåer. Välj den som passar situationen och är enkel att använda. 

I ett större rum där många deltagare är med i mötet så är det ovanligt med individuella mikrofoner. Det är både kostsamt och utmanande att underhålla. Då används istället så kallade rundupptagande mikrofoner, som tar upp ljud från olika riktningar samtidigt. De är exempelvis vanliga i videokonferenssystem där det oftast är en liggande mikrofon i mitten av bordet. Även om de är rundupptagande, så påverkar givetvis avståndet till dem kvaliteten på ljudet och ett längre avstånd ökar rumsekot. Om ni använder fastmonterade mikrofoner, försök att montera dem nära den kamera som används, då det därmed blir naturligt att ljudet kommer ”från rätt ställe”. 

Det för oss vidare till högtalare. Dåligt ljud är mycket arbetsamt att lyssna på. Det leder snabbare till uttröttning (fatigue) än exempelvis sämre kvalitet på bilden. Så, se till att ljudmiljön är så bra och rättvisande ni kan få till. Placera högtalarna i direkt anslutning till den bildskärm där ljudet förväntas komma från. Det ger en rumslig orientering, en grundförståelse av logiken för hur mötet är rumsligt organiserat. 

Ni har säkert varit med om att det ibland blir rundgång i ljudsystemet. Det beror traditionellt på att mikrofonerna och högtalarna är riktade mot varandra, så redan där finns en motåtgärd: att rikta dem från varandra. Modern mjukvara för hybridmöten har numera en inbyggd så kallad ekocancellering, som gör att placeringen är av mindre betydelse än förut. Men, det blir ju rundgång ändå! Varför då? Jo, det är oftast för att det finns flera mikrofoner och högtalare anslutna från olika enheter i samma rum, exempelvis från olika bärbara datorer anslutna till samma möte. Eftersom samma ljud kommer tillbaka, med viss fördröjning, via olika högtalare och mikrofoner så kan inte ekocancelleringen längre göra sitt jobb och det resulterar i rundgång. Den enklaste lösningen är att använda samma uppsättning högtalare och mikrofoner som mötet styrs ifrån och att alla andra stänger av sina.

Så mycket om själva tekniken, men rummet kan i övrigt också förberedas för en bättre ljudupplevelse, både lokalt för de i rummet och för de som är på distans, och det är genom att tänka lite på ljuddämpning. Alla hårda jämna ytor reflekterar ljud och skapar rumseko och det är alltid bra för användarupplevelsen att tänka på att försöka begränsa det. Det finns en rad olika material en kan montera på väggar för ljuddämpning och det är mer en fråga kopplad till budget och estetik hur mycket som kan sättas in, men ju mer desto bättre. Det viktigaste när det gäller placering är att de är på motsatt sida som ljudet kommer från, det vill säga rakt mot ljudriktningen. Då gör de mest nytta. Men alla mjuka material i rummet kan bidra till dämpningen, såsom mattor och gardiner, så tänk gärna in även dessa i samband med installationer.

Kamera

Ja, kameran, ja. Är det inte bara att köpa den dyraste så blir det ”bäst”?! Nä, det gäller inte riktigt här (heller), utan att det är rätt kamera för användningssituationen. I de flesta situationer är en fastmonterad kamera med ett relativt stort skärpedjup (området där objekten är i fokus eller skärpa) att föredra. Det gör det enkelt att hantera och minimalt med felkällor. Men det minskar förstås flexibiliteten. Då kan nästa steg vara att ha flera kameror eller ha styrbara kameror (så kallade PTZ-kameror, pan-tilt-zoom). Men var då medvetna om att handhavandet och administrationen av mötet blir mer utmanande och att det kan till och med behövas fler personer för att kunna hantera all teknik ”live”. 

På senare tid har det kommit flera plattformar som försöker att automatisera vissa kamerarörelser, exempelvis att kameran följer den som talar och rör sig i rummet eller zoomar in på den som har ordet om det är en bordssittning. Eftersom detta är automatiska system (och inte manuella) så måste de först avgöra vad det är för situation för att därefter välja en aktion, exempelvis panorering eller inzoomning. Det gör att det finns en viss eftersläpning och det kan ibland uppfattas som lite mekaniskt, men det ger i vilket fall en dynamik till mötet som kan göras användbar. 

Vi kan nu passa på och tala lite om upplösning på bildsensorn i kameran, det vill säga hur många pixlar kan den omvandla verkligheten till? Fler är inte alltid bättre – eller, jo det är det, men det kan ibland vara onödigt många – och hur vet en det? Det finns några saker att hålla reda på. Om materialet enbart ska användas för distribuerade möten i realtid, så är det överföringshastigheten i nätverket och den mjukvara som används som sätter begränsningarna. 

I nuläget (2022) så är det få situationer som gör det möjligt att sända mer än full-HD (1920×1080 pixlar). Så även om du har en 4K-kamera (3840×2160 eller 4096×2160) så kommer bilden att komprimeras till full-HD eller lägre innan den sänds vidare.  Är det då någon mening med att ha en 4K-kamera? Jo, det kan det absolut vara och det beror bland annat på användningssituationen. Om materialet också spelas in för off-linebruk så är det bra att materialet från början är i högre upplösning. Det är också så att lite dyrare kameror har en generellt högre kvalitet på linser och bildsensorer. Men en riktigt bra full-HD-kamera kan alltså vara ett alldeles utmärkt val om materialet alltid används för realtidsmöten. Om ni tänker er att ofta använda inzoomningar är det också viktigt att kolla hur det bäst kan göras. Dyrare kameror har mekanisk zoom, det vill säga att via optik kunna gå närmare objekt, medan det på senare tid är vanligare med digital zoom, det vill säga att pixlarna blir större och därmed lägre upplösning. Även i det fallet kan det alltså vara motiverat med en 4K-kamera, men som sagt, användningssituationen avgör.

Skärmar

Bildskärmen är förstås av avgörande betydelse eftersom det är den en tittar på hela tiden och är beroende av att den återger verkligheten på ett korrekt sätt. Vi har tidigare berört frågan om upplösning och hur en kan förhålla sig till den när det gäller kameror. Liknande resonemang kan användas när det gäller bildskärmar. En skärm med högre upplösning och högre pris innehåller typiskt lite bättre komponenter och ger en klarare bild och sannolikt lite bättre hållbarhet. Men, i den tekniska specifikationen för en bildskärm är det otroligt många kategorier av information, siffror och förkortningar. Vilka är viktiga? 

Först är det själva tekniken för att visa bilden. I nuläget är det olika varianter av LED-teknik som är vanligast. De billigare varianterna har typiskt lite sämre färgåtergivning än de dyrare, lite sämre kontrast, bilden innehåller inte riktigt helt svart eller helt vitt. Den fysiska storleken avgörs av avståndet deltagarna sitter på till den i användningssituationen. I idealfallet ska personen på skärmen vara lika stor som i verkligheten, men det är förstås svårt att alltid ordna. Men tänk på att montera skärmen på samma höjd som deltagarna är i rummet, så att det blir rimligt likvärdigt. 

Upplösningen bör vara minst full-HD, men kan med fördel ha högre, såsom 4K. Det kan inte minst vara intressant om skärmen ska användas för andra saker än enbart hybridmöten. En större fysisk yta ökar betydelsen av en högre upplösning. 

Titta också på ljusstyrkan för skärmen, så att den går att arbeta effektivt med under de olika ljusförutsättningar det är tänkt. Det kan också vara värt att avgöra vilka tittvinklar som stöds så att det inte blir oönskade reflektioner från vissa delar av rummet.

Datorenheter

Vad ska det då användas för datorenheter för att hantera själva mötet? Det finns två huvudinriktningar: antingen finns det lokal utrustning för samtlig funktionalitet eller också tar du med dig egen dator med lämplig mjukvara (bring-your-own-device) och övrig hårdvara (mikrofoner, kameror, högtalare etc) finns i rummet. 

När det gäller det sistnämnda (ta med egen dator) så innebär det ofta vissa risker kopplade till handhavande och hårdvarukonfigurationer. Det är mycket viktigt att testa i förväg så att din dator klarar av att kopplas ihop med det aktuella systemet och att allt fungerar som det ska och inte minst att du känner till hur en ska felsöka om något inte fungerar som det förväntas. 

I det andra fallet, att det finns utrustning i rummet även för att hantera mötet, minskar risken för att det blir problem av mer praktisk natur, såsom med ljud eller bild. Det finns exempel från i stort sett alla leverantörer på den typen av integrerade system och de är typiskt ihopsatta för att möta olika typer av scenarier baserade på typer av möten och storlek på rum. I övrigt är det mjukvaran som ger förutsättningarna för hur väl mötet kan genomföras så att det möter behoven.

Placeringen av skärmen ska alltså vara i samma förväntade höjd som de lokala deltagarna. Högtalare och mikrofon monteras i direkt anslutning till bilden och – än viktigare – så ska kameran placeras så nära bildkanten som möjligt. Det gör att det ofta kommer att uppfattas som att du tittar deltagarna i ögonen. 

Det är ofta också en god idé att ha en återkopplingsskärm, så att olika vyer från mötet kan visas samtidigt, såsom delat material, talaren eller samtliga deltagare. Försök att ordna skärmar och kamera längs en vertikallinje, då stämmer tittriktningen och den rumsliga orienteringen blir logisk för deltagarna.